tuggaochbita.blogg.se

Ibland blir jag lite orolig att jag vinklar hela historien. Både när jag skriver men också då jag gått igenom mina journaler. Tänk om jag ser, läser och hör det jag vill höra... Någonstans har jag ju hela tiden velat att det inte ska bli en tandställning och ibland har jag tom kännt för att blåsa av hela skiten, jag kanske inte är så besvärad trotts allt... Tänk om jag valt att lita på fel person, käk kir S. Tänk om tandreglerare E och hennes kollegor har större evidens för att tandställning funkar än vad kir S har. Vilket otroligt tjusigt ord (evidens) jag kunde slänga till med där ;) Jag har försökt att se på saker och ting som svart eller vitt men det mesta har faktiskt varit grått, eller myrornas krig. Jag måste trotts allt utgå från mig själv framförallt när flera beslut trotts allt till och från har lagts över på mig. Jaja vem vet… Vad jag vet är att det känns otroligt tryggt att fått med mig T på tåget!

Så fort beslutet har fastställts att kirurg S är med på tåget och kan tänka sig samarbeta med en annan klinik och odontotist T avbokar jag mina tider hos tandregleringen och väljer att avslutas där. Samma em får jag ett samtal från tandreglerare E som frågar angående mitt val att avslutas hos dem. Jag förklarar att jag fått hjälp från annat håll och att de kan erbjuda den behandlingen som tandregleringen och E först erbjöd men som sedan har dragits tillbaka. Jag hänvisar till hennes journalanteckning 27/11-12 och 28/1-13 (se tidigare inlägg). E menar då på att jag behöver läsa hennes anteckningar bättre och mer nogrant, jag borde förstå att innebörden handlar om att en tandställning inte kan göra att jag blir av med min huvudvärk. Att en tandställning skulle kunna göra dessa magiska förändringar på käken är inget som någonsin diskuterats men jag tackar E för att hon svarade rakt och ärligt att det här är inget jag ska ge mig in på om jag upplever att mina besvär enbart är från huvudet. E anser att de har hjälpt och stöttat mig och det är inget jag säger emot men precis som i alla yrken måste en ta hjälp av varandra och det är på så vis kompetens ökar. Vi alla sitter på olika kompetens, vi har olika skolor och olika erfarenheter. Jag säger också att jag är ny inom mitt yrke och sätter stort värde på de kunniga kollegorna jag har runt mig. Jag tycker det handlar om en ödmjukhet inför sin profession och inte vara för trångsynt utan både ta och dela med sig av sin kompetens. Kanske är det så att tandregleringen är för stolta för att kunna inse att de inte besitter de kunskaper som behövs för att bocka en skena? Jag nämner att samarbetet på hela odontologen behöver förbättras men min uppfattning är att E fortfarande anser att jag är ”boven i dramat” och att jag inte direkt gjort hennes dag lättare.

Vet inte om det är E:s osäkerhet som gör att hon också i samtalet häver ur sig att jag minsann borde ha avbokat dessa tider i god tid innan då det är flera personer som är i behov av dem. Jag är fullt medveten om att det är svårt att få tider på tandregleringen odontologen, har trotts allt varit patient under i stort sätt hela min uppväxt… Beslutet fattades 10 minuter innan jag gick in på tandregleringen och avbokade, så att avboka tiderna kunde kanske ha gått fortare om jag valt hissen istället för trapporna. Jag svarar att gällande avbokningen av tider är inget jag tänker ta åt mig. Samtalet avslutas med att tandläkare E säger : jaha men då får jag önska dig lycka till! Känslan i magen säger att jag kanske inte är allt för välkommen tillbaka på tandregleringen odontologen men förhoppningsvis slipper jag det.