Följ min resa genom käkoperation för ett bättre bett och målet att lättare kunna tugga och bita. "I've been spending way too long checking my tongue in the mirror. And bending over backwards just to try to see it clearer. But my breath fogged up the glass. And so I drew a new face and I laughed" -Jason Mraz
Ni som känner mig väl vet att min goda vän Bettan har betytt mycket för mig. En vän som tom fått dela säng med oss i ca 4 års tid. Jag talar såklart om min bettskena. Inatt blir sista natten med Bettan för imorgon får den inte plats i min mun för då är den full med skrot. Tandställningen åker in imorgon fm och det kommer nog ta ett tag att få den på plats plus att jag minns från förr i tiden när jag fick räls att det gjorde så galet ont efteråt. Så därför gjorde jag idag sista arbetsdagen på ett tag för i övermorgon är det ju dagen D. Det är lite jobbigt att inte veta hur länge jag kan bli borta men det är väl bara att inse att det får bli att ta vecka för vecka. Fick otroligt många härligt kramar innan jag gick från jobbet och det är helt fantastiskt att ha en arbetsplats och kollegor som är så peppande. Detta gäller inte bara kollegor utan jag har så otroligt mycket fina människor i min omgivning och jag känner att jag har all support i värden. Igår fick jag tom ett paket från en vän med bla lite tidningar att underhålla mig och jag har en vän som lovar att hålla konserter/festival med mig hemma i vardagsrummet. Lovar att återkomma om den saken. Tack alla fina människor jag har runt mig!
Jag är en 25-årig tjej som sedan jag varit lite haft en ledsjukdom som gjort att mina käkar helt slutat växa. Detta har gjort att mitt bett inte är som det ska och jag har endast två kontaktytor i munnen. Detta gör såklart att jag har besvärligt med att äta och till viss del kan mitt tal ha påverkats. Jag har också haft mycket muskelsmärtor i käkarna och problem med migrän. Nu bloggar jag om min resa gällande kommande käkoperation.