Följ min resa genom käkoperation för ett bättre bett och målet att lättare kunna tugga och bita. "I've been spending way too long checking my tongue in the mirror. And bending over backwards just to try to see it clearer. But my breath fogged up the glass. And so I drew a new face and I laughed" -Jason Mraz
Så kom midsommarafton och fyra veckor, en hel månad(!) har gått sedan op. För mig är det en liten revansch att faktiskt kunna vara med idag. Blir väl inte som tidigare midsommar men lugnt skönt med nära och kära. Extra bonus är att jag lär må bäst i huvudet av alla imorgon. Har införskaffat en laxpate att äta till potatisen och köpt alkoholfritt vin. Enligt ryktet ska Chapel hill vara det som smakar bäst och till kvällen blir det en alkoholfri pina colada. Dagen till ära har jag fixat till mig och sminkat mig för första gången på väldigt länge. Killar så i ögonfransarna när maskarna kommer på. Huden där är fortfarande delar utan känsel så det känns så konstigt. Men glas midsommar på er alla! Bjuder på en bild från balkongen!
Jag är en 25-årig tjej som sedan jag varit lite haft en ledsjukdom som gjort att mina käkar helt slutat växa. Detta har gjort att mitt bett inte är som det ska och jag har endast två kontaktytor i munnen. Detta gör såklart att jag har besvärligt med att äta och till viss del kan mitt tal ha påverkats. Jag har också haft mycket muskelsmärtor i käkarna och problem med migrän. Nu bloggar jag om min resa gällande kommande käkoperation.
Karin säger:
Vackra du! 😊💕